Spojlervarning! Det här är fortsättningen på Om allt vore annorlunda som var en av de bästa böckerna jag läste förra året. Så läs den boken innan du läser den här recensionen.
Anna har skiljt sig från sin man men vågar inte berätta varken för barnen eller sina vänner att hon är tillsammans med Tove. Tjejerna är ömsom himlastormande kära, ömsom osams då Annas hemlighetsmakeri gör Tove ledsen. Parallellt med den nutida historien följer vi Ingrid, Evert och Märta som på 60-talet hittar egna vägar till lycka trots normen i samhället. Den första boken handlade mycket om barnhemspojke Rune och hans stora kärlek, och de två återfinns även i den här boken.
Mina förväntningar var skyhöga men tyvärr är jag inte lika förtjust i den här boken som av föregångaren. Tror att det finns flera anledningar till det: den första boken hade något ”Vår tid är nu” över sig som jag gillade. Även om det hoppar mellan nutid och dåtid även i den här boken så är det inte lika gripande. Genom hela den första boken höll jag tummarna för att det skulle sluta bra. Här vet jag i mångt och mycket redan från start hur det kommer sluta vilket gör att en viss läsglädje försvinner. Och i den första boken ömmade jag för Anna och hennes resan medan jag nu mest tycker att hon är egoistisk. Så även om mycket av persongalleriet är kvar och det är intressant att lära om hur den första svenska lesbiska föreningen bildades så blir betyget inte mer än NNN på min sexgradiga skala.
Sanna Mac Donald, 2020, Louise Bäckelin förlag
#dagensboktips 
Kommentera