
Henning genomgår en kris. Eller kanske motsatsen till en kris… Efter många förhållanden och äktenskap har han nu, någonstans mitt i livet, bestämt sig för att leva ensam. Och att ändra på hur andra ser på honom. Det är med höga förväntningar som Henning lanserar sitt nya jag, men hur var det där med att lära gamla hundar att sitta..?
Jag gillar Hennings filosoferande runt sina tidigare förhållanden; vilka de var för varandra och varför kärleken tog slut. Han grubblar också runt relationen med de två döttrarna och vad han så här i efterhand hade gjort annorlunda. Men trots intressanta tankebanor och ett antal sorgliga och/eller dråpliga situationer så lyfter aldrig berättelsen. Jag är inte främmande för att i framtiden läsa mer av denne spännande norske författare men för den här boken blir betyget inte mer än NNN.
Geir Gulliksen, 2020, Wahlström & Widstrand
Kommentera