En 24-årig kvinna blir våldtagen, mördad och styckad i skogen. Från döden berättar hon sedan om livet fram till slutet i skogen och om hur livet fortsätter för de som blev kvar. Hon rör sig fritt så hon ser och hör mycket men kan inte längre röra någon, bli hörd eller ändra på det som sker. Det är inte bara döden som är smärtsam att läsa om utan det mesta i den unga kvinnans liv var grymt och plågsamt. Så det här är ingen enkel bok att läsa. Till och med jag, som har en förkärlek för att läsa miserabla människoöden, fick ibland ta pauser när jag läste den här boken. Men samtidigt så är det så poetiskt, nyktert och befriande skrivet så det har varit en fröjd att läsa Saras bok.
Ibland skriver jag långa recensioner där jag säljer in boken, temat och/eller författaren. Det tänker jag inte göra den här gången. Boken är helt enkelt så otroligt bra att det inte behövs någon argumentation utan jag tycker att alla ska läsa den här vackra, sorgsna och helt egna berättelsen. Betyget blir NNNNN.
Sara Stridsberg, 2018, Albert Bonniers förlag
Kommentera