Nittonåriga Jim flyttar till sina släktingar i Nya Zeeland för att komma bort från Sverige och för att hitta sig själv. Kvar lämnar han en jobbig skolgång, en ”känslosval” familj och ett komplicerat uppbrott från ett förhållande. I det nya landet är farbrorn sträng och trångsynt, fastern varm men kuvad och kusinerna Pat och Rodney enkla att ha att göra med och Jim känner sig snabbt hemma i det nya landet. Men farbrorn och fastern misstänker att något ”är fel” och rotar i Jims personliga saker och hittar de bevis de behöver – för att kasta ut honom på gatan.
Parallellt med äventyret down under löper små tillbakablickar på hur Jim hamnade där han nu är. Jag gillar hur de kronologiska nedslagen från Sverige till slut kommer ikapp nutidsberättelsen från Nya Zeeland och pusselbitarna faller på plats.
Språket är enkelt, vackert och liksom självklart. Inget känns krystat eller PK. Jag känner igen mig i Jimmy, och jag känner inte alls igen mig i honom. Jag lider med honom, våndas med honom och gläds med honom. Jim är härlig, dumdristig, ledsen och sökande – som ganska många nittonåringar. Jag gillar Jim och det har varit en ynnest att få tillbringa några intensiva läsdygn med honom. Jag hoppas få läsa mer om vad som händer honom efter den här boken. Och de härliga skildringarna av Nya Zeeland har gjort att vi här hemma diskuterar om vi ska göra slag i saken och åka ”down under” på den där resan vi båda drömt om.
Jag vill tacka debutanten Johan Ehn för en fantastisk berättelse som tydligen ska vara i stort självbiografisk och ger boken NNNNN på min sexgradiga skala.
Johan Ehn, 2017, Gilla böcker
#dagensboktips 
Kommentera