Den tredje och avslutande delen i Kristina Sandbergs serie om Majs liv. Precis som tidigare böcker har Maj ett snudd på obefintligt självförtroende och som utomstående betraktare är det frustrerande att se hur mycket Maj missar här i livet, men jag reflekterar också över min egen självbild. Kan det vara så att jag missar ögonblick och möjligheter för jag släpar runt på en obra självbild? Så här från insidan är det inte lika enkelt att vara objektivt klok…
Maken Tomas drabbas här av flera nederlag. Jag har inget minne från de första böckerna att han skulle vara varken naiv eller handlingsförlamad men det är i den riktningen han utvecklas i den här boken. Och det skapar liksom ännu mer missärkänsla åt makarna.
Trots att jag lidit av Majs lidande och den kärlekslösa familjen så finns det något jag gillat med bokserien. Att se hur Sverige växer fram under årtionden och hur författaren hela tiden slängt åt Maj några frågor och uppmaningar längs vägen. Maj är inget charmtroll men hon är en kämpe som trots en både oönskad och dålig start på vuxenlivet försöker ta sig fram, förstå och hitta sin plats. Jag tackar för den här tiden, Maj, och ger boken NNNN.
Kristina Sandberg, 2014, Nordstedts
Jag saknar fortfarande Maj och hennes gnetande.
GillaGillad av 1 person
Länge leve Maj!
GillaGillad av 1 person