Årets Augustprisvinnare börjar med ett gisslandrama i en bokhandel där en satirtecknare provocerat tre muslimska terrorister. Två år senare möter vi en av terroristerna, en ung kvinna, på en rättspsykiatrisk mottagning där hon börjar berätta en märklig historia om att hon är hitsänd från framtiden.
Det här en högaktuell bok om ett möjligen nära förestående Sverige (hemska tanke) där rädsla och hat skapat ett system som påminner om nazi-Tyskland. Det är också en bitvis poetisk och vacker berättelse. Beskrivningen av den psykotiska hjärnan är, såklart, svår och ostrukturerad. Men tyvärr ör det också en ganska rörig berättelse. Dåtid, nutid och framtid blandas och det tog ett tag innan jag knäckte läskoden och förstod vem som var vem i boken. Det är trist för det påverkar helhetsbetyget på en i stort gripande, högaktuell och viktig bok. Karaktärerna är levande och jag gillar de hashtaggar, topplistor och tänkta tidningsrubriker som finns hör och dör i berättelsen. Jag ger boken med den vackra titeln NNNN på min sexgradiga skala.
Johannes Anyuru, 2017, Nordstedts
#dagensboktips 
Kan denna rörighet vara ett medvetet val från författaren för att läsaren skall få en insikt i denna sjuka hjärna. Att inte kunna skilja på vad som är vad? En tanke som slog mig, men har ju inte läst boken. Men en vacker titel är det allt!
GillaGillad av 1 person
Förlåt för dålig återkoppling, Märta! Rörigheten i texten runt psykosen var bra och naturlig men när även de övriga karaktärerna och berättelsen i stort blev rörig då fanns det liksom ingen logik eller förklaring. Trist på en i övrigt bra bok. Läs den gärna så jag får höra vad du tycker!
GillaGilla